helgen som är vigd åt de som inte längre är med oss

Alla helgonsdag är det nu i helgen. 

En helg som är vigd åt de som vi förlorat, som vi saknar och älskar.

Många går till gravar o minneslundar, tänder ljus, lämnar kransar.

Det är väldigt vackert när det lyser som eldar över hela kyrkogårdar, det berör.

Vi kommer att tända ljus, skänka de vi saknar en extra tanke.

Men de vi saknar som tagits i från oss för tidigt och av ålder, vi tänker på dem varje dag. de finns alltid i våra hjärtan, Alltid...

Pappan i familjen, förlorade någon väldigt viktig , en av de viktigaste, före han ens fyllt 19 år... sin pappa.. 

Det finns där varje dag, inte bara på Alla Helgonsdag... tiden gör att sorgen och smärtan minskar, men saknaden är alltid lika stor. 

Speciellt när man bara vill kunna prata med dem, dela med sig av något litet. Att de ska vara del av alla stora händelser i ens liv.

Jag, mamman i familjen,  har de jag saknar, saknar så mycket. tänker på dem varje dag, de hade knappt gått i pension när de fick lämna oss. varför frågar jag mig ofta...

Jag har platser, maträtter, musik etc som dagligen får mig att tänka på dem.